onsdag 4 december 2013

Skönt stumma ben - kan det vara bra?

Onsdagar ska vara mina lite längre löppass. Nu är dom ju inte så långa utan blir runt 2mil, men ändå. Börjar på jobbet och springer till Norrtull där jag möter upp de andra SPIFarna & RS. Det är typ 2.77km. Sen står det alltid intervaller på schemat vilka brukar variera i längd men runt en mil iaf med uppvärmning/nedjogg. Sedan hem, ibland med extrarunda i Hagaparken vilket då blir 6-8km.

Idag var det Gylles Suprise i form av tusingar på stadion. Ganska cleana faktiskt. Först 100m snabbt (5km tempo-ish) följt av 100 joggvila, sedan 200 snabb, 100 joggvila, 300 snabb, 100 joggvila, 400 snabb. Sedan 60s stående vila. Upprepa 6 gånger. Är en till som är ganska jämn med mig så vi bestämde oss för att köra de snabba på 3.15-tempo.

Kändes inte så jobbigt när vi körde och inte heller när vi var tillbaka på Access rehab. Men när jag skulle börja hemjoggen började benen kännas lite. Ska tilläggas att jag då också dragit på mig väskan som väger runt 5kg. Men benen blev tyngre och tyngre, tempot låg på 4.40. Hade lite kalmarkänsla i benen, inte i närheten så jobbigt men ändå åt det hållet. Inte som det känns om man kör 1mil snabbt, utan den där tröttande stela känslan. Man måste börja tänka på höften för att inte sjunka ihop. Jag får för mig att det är bra, att jag tränar ben och kropp att bättre klara detta. Men det är inget jag har några som helst belägg för.

Men att slänga in några hårda intervaller mitt i långpasset...är ganska nice. Totalt blev det 2.25. Började bli hungrig, annars hade jag satsat på 2,5.


- Posted using BlogPress from my iPad

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar