För någon månad sedan bestämde vi oss för att köra Karlstad triathlon. Många tävlingar har varit bullbokade men denna var ny för året och det fanns fortfarande platser kvar och kändes även som ett bra sätt att starta semestern på. Sprint och olympisk stod på schemat.
Åkte från Stockholm runt lunchtid lördag så vi skulle ha lite tid på oss i Karlstad. Tävlingen hade ett samarbete med Scandic så vi hade bokat rum där, dessutom hade vi ställt in oss på en tävlingsmiddag som de skulle ha. Det visdade sig dock att man skulle ha bokat 3 dagar i förväg vilket inte stod på hemsidan. Dåligt, men å andra sidan hade vi nog trevligare ute på stan. En reflektion är att det finns väldigt många restauranger i Karlstad. Hur går alla runt?
Söndag och raceday! Uppgång 06.20 och det kändes lite väl tidigt. Frukosten på Scandic är faktiskt ganska bra och hade gärna suttit och smuttat på den något längre men hann ändå äta tillräckligt mycket. Olympiska starten var 13.00 så jag funderade lite över hur jag skulle göra med maten. Började med att ta med mig en rågad smörgås från frukosten som jag kunde ha till senare. Sedan försökte jag äta något varje timme då risken är stor att jag blir lite cranky annars.
Det var många anmälda till sprinten som hade den något ovanliga distansen 400m på simningen. Kändes som att det var väldigt många stafettlag som körde sprint också. Tyvärr hade arrangörerna inte valt att ha olika färger på nummerlapparna vilket gjorde det väldigt rörigt att förstå vilka som var i vilket grupp. Banan var dock bra och man hade bra koll på hur de tävlande låg till och alla växlingar skedde i Löfbergs lila arena. Susan som jag var där med körde bra och slutade på en andra plats i damklassen. Bra jobbat!
13.00 var det dags för mig och tävlingsnerver fanns där ska erkännas. Första officiella triathlontävlingen! Simningen skedde medströms det var bra drag i den strömmen, något jag visste skulle gynna mig som är en ganska dålig simmare. Av de 25 första i totalen hade jag näst sämsta simtiden, dock bara totalt 3 min efter ettan vilket i sammanhanget inte kan anses så mycket.
Cyklingen gick på en tvåvarsbana med två vändpunkter där man cyklade på båda sidor om älven. Detta var riktigt bra för då hade man hela tiden hyfsad koll på hur ledaren låg till. Jag började plocka placeringar på cyklingen och körde nog om ett 20-30-tal. Det var en flack bana och man kunde hålla ganska fint tempo. Tiden slutade på 1.02.20 och 38,5 i snitt vilket var bland de snabbare tiderna. Såg en som låg under timmen vilket såklart vore riktigt trevligt. Är en magisk gräns där vid 40 i snitt.
Inför löpningen visste jag inte alls hur jag låg till och hade väl egentligen inga större förhoppningar om placeringar utan kämpade med mig själv och för att få en bra tid. Men kände att benen trots allt var fräsha och hade folk framför mig att jaga. Första 3km sprang jag om 4 personer. Efter ungefär hala rundan hörde jag en litet tjej säga något om 15 och antog att hon räknade och att det därmed var 14 före mig. Sedan springer jag förbi ett par som säger att jag (nog) är 3:a vilket gör mig förvirrad. Skeptisk som man är tror jag att de säger det för att ge mig hopp och springa snabbare. Efter ett tag möter jag tävlingsledaren och frågar honom. Ca 4-5st får jag till svar. Fyfan det här skulle ju kunna bli pallplats börjar jag tänka. Ser en rygg där framme och det är ju 4km kvar. Trycker i en växel till och springer om honom. Försöker kika lite hur han ser ut men där finns inte mycket mer att ge. Med 1km kvar kommer jag ikapp nästa kille. Har hann energi kvar?? Lägger mig bakom och spinger där ca 100 meter för att få ner pulsen och gör sedan ett ryck för att se om han hakar på. Ingen tempoökning och jag känner mig lite lugnare. Har dock koll på honom hela vägen in i mål för att säkerställa att det inte kommer en spurt från hans sida.
Tiden blev 1.59.33! Mycket tack vare strömmen på siminngen men ändå. Detta räckte till en andra plats och förutom en andraplats persade jag även på milen som tog 36.22. Det blev en mycket lyckad dag med andraplats både för mig och Susan som fick varsin pokal. Vart ska man gömma den måntro? Känner mig lite som när man var 12 och fick medalj på lilla lidingöloppet. Nu är det vila ett par dagar och sedan får jag börja fundera över uppladdningen inför Tjörn 1sep.
Alla växlingar skedde i arenan |
Vilken prestation! Okänd från ingenstans och nu kändis i triathlon-världen! GRATTIS!!
SvaraRaderaTack, Väldigt nöjd men måste nog tyvärr ge medströmmen största förtjänsten :)
Radera