Race report Kalmar

Jag är klar för Ironman World championship på Hawaii! Mitt stora mål uppnåddes lite tidigare än jag nånsin trott, kanske för snabbt. Och även om jag har börjat smälta det nu känns det samtidigt lite tomt. Jag måste sätta upp ett nytt långsiktigt mål.

Korta versionen

5a i min agegroup. 28 totalt
Total tid : 9.24.04
Simning : 1.10.05
Cykling : 4.54.14
Löpning : 3.15.06

Långa versionen

Jag hade nog mitt livs race och raceplanen höll till 99%. Nytt för i år i Kalmar var att det var rullande start i simningen med självseedning, och tidtagningen började när man gick ned i vattnet. Skönt då det sållade bort en del stridspittar som överskattar sin förmåga och ska först iväg. Ställde mig en bit bak i 1.10. En bra dag skulle 1.10 vara görbart. Kom upp från simningen och fick rapport från Sussi att tiden var 1.13 ish från Pro-startskottet som var 5min före agegroupers. Positivt besked då jag inte hade den känslan under simningen.

Fick till en bra växling och var relativt snabbt upp på cykeln. Men måste fixa triskor, framför allt om jag ska börja köra mer halv-IM. Fortfarande en minut långsammare än många av de jag slåss med.

Petade i mig en bar innan Ölandsbron enligt plan och började trycka på i vänsterledet. Hade ett långt pärlband av snabba simmare som jag skulle ta mig om och gick på lite hårdare än tänkt för att slippa ryckig körning. Första 7-8 milen hade jag ett snitt på 250watt och 39.2km/h. Lite hybris men började ta ned det mot planerade 230watt. Hejade och peppade på dem jag kände igen. Rejäl motvind österut på öland och a det kändes tungt. Jäkligt skönt med wattmätaren då. Läst efteråt att visa låg och snittade 20-25 där vilket inte är så peppande. Här nånstans blev det dags för ett toalettbesök också. Lång dag och kände att det var värt de två extra minutrarna. Fick lite extra boost vid vändpunkten i Kalmar där Sussi, spiftältet och väldig massa annan publik stod.

Delen som körs på fastlandet tycker jag personligen är tråkigare och tyngre. Är väl en kombination av trötthet, energibrist och mindre folk längs vägen. Lyckades ändå trycks på 220-230 watt större delen och fick till en cykling på 4.54.13 ink toastopp.

Var rejält less på sadeln i slutet och det var en fröjd att gå ut på löpningen. Ytterligare en skillnad från förra året var att man nu påbörjade löpningen genom centrala Kalmar innan man springer ut i villaområdena. Sådant sjukt drag. Sprang själv och det hade väl inte varit alltför många som påbörjat löpningen vid den tidpunkten. Kände mig som en jäkla rockstar när alla hurrade och klappade när man sprang förbi.

Även löpningen gick lite hårt i början. Första kilometrarna gick runt 4-tempo. Det sjönk dock rejält efter andra toalettbesöket och låg på 4.30 när jag var klar. Gott så, var ju där jag skulle försöka hålla mig. Hade med med 2 enervit liquids och fick ytterligare 4 langade av sussi vid den aidstation för langning. Och lyckades faktiskt få i mig samtliga denna gång. Drack vatten då och då vid stationerna men aldrig sportdryck eller gel. Första varvet var ok, andra började kännas tungt och jag drog mig till minnes hur vidrigt jobbigt en Ironman är. En halv ligger man och kör på hårdare, men du går inte ner i botten på energi och kraft som du gör på en hel. 3e varvet var bara bevarelsedrift och försöka hålla tempot under 4.39 totalt. Hade en femkilometrare på 4.40 och en på 4.50. Sista två km lyckades jag dock gräva i botten av mig själv och få till 4.22-tempo. Kan ha varit för att jag såg en del med alla tre armbanden man behöver för att få i mål och inte hade en aning om de var i min agegroup eller inte.

Under löpningen hann jag tänka en del, bla att detta är helt vidrigt. Det blir inga fler ironman på ett tag, nu ska jag satsa på halva distansen. Men det var ju innan jag visste att jag kvalat till Hawaii. Det är ju något man inte kan tacka nej till om man inte redan varit där. Så nu blir det minst en till.

Det finns nog inte många tävlingar där man får sådant publikstöd som Kalmar. Man måste älska den. Var själv och tog emot hjältarna under heroes hour och det var fortfarande fullt med folk ute och hejade då. Alla lika glada.

Var flera från löpargruppen Terrible Tuesdays som också körde kalmar. Jag har på senare tid fått enormt bra sparring därifrån vilket man kan förstå då det inte var mindre än 8st som tog slots till hawaii! Kommer bli en grymt rolig resa i oktober.


Nu fortsätter lökandet i Nice några dagar till. Sen kanske det är dags att fundera på träning igen.







- Posted using BlogPress from my iPad

The great master plan

Nu inväntar jag mest att det ska bli lördag. Träningen tar i princip ingen tid i anspråk, istället underhåller vi oss med serien the Killing där hemma. Formen kan jag inte klaga på. Ska jag vara ärlig har den nog aldrig varit bättre. Men nerverna börjar komma ändå.

Hämtade hjulen vi ska låna igår. En Unaas disc och ett par Fast Forward som Sussi ska ha. Fram blir det Zipp 808 för mig men tar även med bakhjulet om det skulle visa sig blåsa ordentligt. Just in case, om det blåser riktigt mycket, tar vi med mina Dura Ace C35 som Sussi kan ha då. Snabbt räknat kommer vi ha hjul med oss till ett nypris på ca 50.000. Säg inget.

Har också fått leverans från Milebreaker med massa gourmet stuff. Liquids, gels, bars och GT tabletter. Vad mer kan man önska? Ca 330 kallisar/timme på cyklingen och sedan lite mindre på löpningen eftersom jag inte tycks ha någon som kan langa. Fan. Det är det jag kommer skylla på om det inte går min väg.

Planen är enkel. Jag simmar på 1.10. Sen växlar jag fort som fasen eftersom jag inte lyckades simma på riktigt 1.10. På cyklingen börjar jag med att äta lite av ovan nämnda godsaker och ställer in effekten på 230watt. Går allt enligt plan är jag tillbaka i Kalmar 4.50-5.10h senare. Är det närmre 5.10 måste jag växla fort igen. Ut på löpningen tar jag med mig 4 liquids och startar i 4.30-tempo. Efter detta är det inte längre nån ide att försöka planera utan antingen håller det eller så är jag körd i botten. Time will tell

En disc och race suit på detta så har ni lördagens spektakel

Terrible Tempo med Terrible Tuesdays

22 adrenalinpumpade triatleter + Jonas Bohr (som jag cyklade runt Vättern med i CTT) samlades igår vid Ullna GK för ett hårt tempo över 30km. Sista riktigt hårda passet innan Kalmar och en möjlighet att få utvärdera formen mot folk som har grymma Ironmantider.

Rullade i samlad tropp till Angarns Kyrka där vi sedan startade med 30 sekunders mellanrum. Seedning beroende på förväntad placering och inte helt oväntat rullade Jonas ut först. Själv startade jag som 6e man och startade på 100%. Den något klena uppvärmningen var inget jag hann fundera över utan siktet var inställt på Fredrik Robertsson som startade som 5e man. Lika härlig som känslan är när man jagar någon och känner att man tar in är det att bli jagad och omkörd. Som tur var slapp jag det senare. Kom efter ett tag ikapp både 5an och 4an och vid vändningen hade jag passerat båda. Några kilometer efter vändningen hann jag ikapp även 3e startande och kunde se 2an långt bort. Detta avstånd höll sig dock ganska länge men när det var 2-3km kvar försökte jag växla upp för att ta komma om även Viktor, vilket jag tillslut gjorde. That feeling..

Jonas vann mycket riktigt och ingen hade väl egentligen förväntat sig nått annat. Jag tog andra platsen vilket kanske inte var fullt lika väntat. Sjukt nöjd och en riktig egoboost inför Kalmar. Jonas B hade 41.18min vilket ger ett snitt på 44.1 medan jag gick in 22s senare på 41.40 och 43.7 i snitt. På trejdeplats var Tobias Bonnedahl på 42.45min. Både jag och Jonas kör med Casco Speedairo, kanske var det hemligheten. Eller mina babylena ben…

Hade en sjuk snitteffekt på 352 watt NP vilket måste vara nått sorts rekord för mig. Lyckades även disponera loppet grymt eftersom det diffade som mest 6 watt på mina 3 splittar. Hade som vanligt nu på senare tid ingen hastighet på klockan utan körde endast på effekt vilket har funkat riktigt bra.

Perfekt väder, riktigt bra stämning och grymma personer gjorde kvällen fulländad. Godispåsen från Milebreaker/Apollo gjorde inte saken sämre och även en startplats till Göteborgsvarvet. Tack för det TT!

Vinspaketet från Milebreaker/Apollo

En återblick på 2014

Träningen är gjord och det är bara korta men intensiva pass kvar innan Kalmar som tex morgondagens pass, Terrible Tuesdays interna tempo-KM på 30km. Den startlistan är inte att leka med och de flesta skulle kunna ta pallplats på Stockholms DM. Kommer bli vidrigt och roligt.

När man inte tränar blir det mycket tid över och jag roade mig med att kolla lite statistik på min träning 2014 och samma period 2013.

2013 hade jag vid dags dato cyklat 484 mil och 167 timmar. 2014 är motsvarande siffra 430mil och 141 timmar, ändå känner jag mig som en betydligt bättre cyklist i år och även haft bättre resultat. Tror mina 3x18 i kylan på balkongen kl 06.30 torsdagar och 4x4 VO2 på tisdagsluncherna i våras kan vara en stor orsak. Varje pass har haft ett tydligare syfte.

Gällande löpning har jag tagit mig i kragen. 2013 hade jag innan Kalmar sprungit 44 timmar och 50 mil. I år är denna siffra 80 timmar och 102 mil. Framför allt har jag försökt få till fler långpass vilket jag fuskade hejvilt med förra året. Hoppas verkligen det ska göra att benen räcker längre på maran och att jag inte har en så sjukt dålig split som förra året.

Simning...Akilleshälen...Man kan väl inte förvänta sig några superresultat om man som jag simmade 10 timmar förra året. Har verkligen försökt bättra mig i år och procentuellt har jag det, nu ligger jag på 40 timmar och ska väl få in några fler pass innan den 16e. Men trots det är det inte två pass i veckan om man slår ut det på året. Måste bättre mig om jag ska ha något att säga till om förutom i duathlontävlingar. Har jag tur har denna 400% ökning av träningsmängden minskat simtiden med 10 minuter eller 12.5% om man så vill.

Totalt har jag 327 träningstimmar, runt 30 mer än förra året vilket ger ca 10h/vecka. Är väl ungefär där jag tänkt mig att ligga. Tror egentligen inte att jag behöver öka mängden särskilt mycket mer utan kanske i sådant fall träna smartare för att bli bättre. Men det blir ett framtida bekymmer. Nu ska vi se vad detta års träning kan prestera på Ironman Kalmar.

Cykla med livet som insats

Vet inte om jag inbillar mig men tycker bilisterna blir knäppare och knäppare. Är det värmen?

Cyklade ut till Adelsö i helgen och hade som vanligt några bilar som körde extremt nära och gärna fort. En liten vingling och man hade blivit påkörd. En ville visa sitt missnöje genom att åka förbi och ljudligt tuta. Han hade ju blivit tvungen att bromsa in pga ett möte samtidigt som han skulle köra om mig. Även en husbil visade hur fruktanstvärt jobbigt det var med en cyklist på vägen. Annars hade man ju kunnat tro att de hade lite mer överseende eftersom de själva utgör en pinne i stjärten när de ligger ivägen för vanliga bilister. Men icke.

I torsdags cyklade jag med några andra från Ullna GK ut mot Norrtälje. Eftersom vi alla körde tempopass hade vi väl 50m lucka eller så varav en buss höll på att köra på en av oss när han skulle trycka sig förbi samtidigt som han fick möte med en bil. En annan bil skulle visa hur korkat det var med cyklar på vägen (efter att ha fått stanna in pga möte) genom att göra någon form av chickerace med den av oss som kom sist i ledet.  

Kan inte vara lätt att vara dem om en cykel kan skapa så mycket frustration…fockers