Arlanda ToR

Målet var givet. En kompis hade läst om ett cykelcafe på fikasvettots blogg. Bilderna såg bra ut, Kraftwerk och tour de france. Det låg någonstans runt Arladna och jag måste ge Erik lite cred för att han hade koll på hur man skulle ta sig dit. Jag hade förväntat mig ett fik med en bra cykelmeny, en ägare som jag trodde kanske cyklade själv samt några andra cyklister.

På vägen när man kommer sitter målflaggor och man anar att man kommit rätt. När man kliver in på det som snarast är en tomt blir man lite fundersam. Men en storvuxen grabb hälsar och välkoma och pekar till vänster "Där är Cafe la verda".

Cafe la verda är ett gammal soldattorp får vi reda på av ägaren som glatt serverar oss en zucchinimacka, hallonpaj och kaffe samtdigt som han springer mellan byggnationen av nytt sovrum och cafet. Han hade kommit på iden om ett cafe förra året och har det nu öppet alla söndagar under sommaren, 11-17. Det är speciellt, men absolut värt en omväg. Prisvärt var det också om är lite myggigt.

Samma dag blev jag introducerad till Strava Cykling. Verkar enormt grymt men det får det bli mer om i ett annat inlägg. Rekommenderar dock alla att ladda ner det och börja köra mot varandra. Fanns en hel del fina rundor mot Färingsö såg jag.

Äntligen - första träningen på 2 veckor

I Frankrike blev det inte mycket träning även om skorna var med. Hela denna vecka har jag haft något skit i halsen som jag åkte på sista dagarna i Franrike. Tror det kan ha varit ACn i bilen som gjorde det, den fick nog jobba lite för hårt. Det börjar krypa lite i kroppen när man inte tränat på så långt tid. Men man hinner se många avsnitt av Suits.

Idag blev det i alla fall en cykeltur till Jungfrusunds marina på ekerö där vi skulle spela/testa padeltennis. Det är någon form av blandning av tennis och squash som man spelar 4st. Lite småroligt var det men svårt att få bra spel. Efter det blev det vidare tur ut på landet på Björkvik och sedan hem därifrån på kvällen. Totalt 8 mil. Vet inte om jag fortfarande har något i kroppen eller om det är träningsupphållet men sista 2 milen gick segt och orkade inte trycka på ordentlgit. Men det man snabbt tappar kommer snabbt tillbaka som tur är. 2 veckor kvar till Karlstad triathlon så det är dags att komma igång...

Imorgon blir det en tur till Cafe la verda som en polare läst om på fikasvettot. Hoppas bara vädret håller i sig.

Medaljens pris

Igår visade dokument inifrån en dokumentär som hetter "Medajens pris". Handlade om skador inom elitidrotten, var ganska intressant men kanske inte så peppande. Två voltaren och en alvedon verkar vara det "vinande" konceptet för att kunna träna på elitnivå. Se den:

http://www.svtplay.se/video/205991/medaljens-pris

Hade varit intressant om man hade tagit med mer än bara friidrottare. Hur är det med längdskidåkarna, simmarna, tennisspelarna etc?

Tour de France

Min första semestervecka är slut och jag är tillbaka på jobbet. Likaså är årets Tour de France, en tour där vi för andra gången såg en svensk i prickigt och dessutom under ett antal dagar! Tråkigt nog stoppade Frankrikes lokala favvis Vockler detta men han var grym han med.


En resa som statade i Cannes övergick till en väldigt fin bilfärd genom bergen för att komma till Alperna och Alpe dhuez. Från att bara cyklat i Sverige var det dags att prova hur det är att cykla berg, ett snitt på 7,9% med ett max på 14% gör man inte varje dag. Cykeluthyraren (http://www.cyclehuez.com/) där vi bokat våra cyklar tittade lite på oss när vi frågade hur långt tid det skulle ta och gissade på 1h15. Hon tyckte vi såg ut att vara i hyfsad form. Det gick fort nedför och man fick en liten insikt i hur hiskligt fort det måste gå för tourgubbarna utför. Upp gick det långsammare men en målgång på 52.45 för mig och 1.00.35 för polaren var över förväntan för båda och utsikten var enorm. Hur ska det nu bli att cykla på Färingsö?

Vi var inte ensamma och varje sommardag cyklar ca 400
personer sträckan.

En matbit efter väl utfört arbete sitter aldrig fel. Att sitta och
 titta ut över alplandskapet skadar inte heller.

Men det var ett tight schema och efter att ha slappat lite och tvättat oss i smältvattnet var det dags att sätta sig i bilen igen. Imorgon, onsdag, hade touren nått pyreneerna och vi skulle se uppgörelsen för bergspriset i Col du Toumalet, årets högsta punkt. Vi kom fram runt ett på natten utan något hotell bokat så det blev en natt i bilen. Utan sovsäck blir det faktiskt ganska kallt på 1800 meters höjd. Som mest hade jag 5 lager på mig samt invirad i en handduk. Och sömnen blev inte bättre av att det kom ett gäng basker vid 3-tiden och inte hade några planer på att sova alls. Vid 7 var det så ljust att man inte längre kunde gömma sig under handuken utan det var dags för frukost och promenad den sista biten mot toppen på 2115m. Och sen väntade vi, och väntade, och åt, och drack, och väntade. Men det var stämning. Alla var glada och förväntansfulla och vid 15 kom dom. Härligt drag. Tyvärr fick vi då se vad vi redan fått sms om, Kessiakoff var efter...

Vet inte om Kessiakoff hörde oss när han öste förbi men tyckte
 jag anade ett litet leende när vi skrek för allt vad vi kunde

Vi hade diskuterat Biarritz lite löst och det kändes som ett bra mål efter en natt i pyreneerna orkade vi inte med så lång biltur. En natt ändrades till två och det var första gången vi sov på samma ställe två nätter. Vädligt fin stad faktiskt men två nätter fick räcka. Vidare mot vingårdarna i Bordeaux och sen Cognac där nästa natt spenderades.

Det hade nu hunnit bli lördag morgon i Cognac, vi hade reserverat hotell i Paris men ville även hinna med lite vingårdar i Loirdalen. Och kanske, kanske skulle man hinna med nästa sista etappen, tempot i Chartres. Det gjorde vi. Framme i Chartres hann vi precis se de sista cyklisterna och även prisutdelningen vilket kändes ganska lagom. Jösses vad snabbt det går, Wiggo hade ett snitt på 50 km/h på den 5,3 mil långa etappen!

Första gången i Paris för min del hann jag bocka av de viktigaste sevärdheterna, njuta av lite paristypiska restauranger, se ett antal från Team Rynkeby som hade kommit ned på fredagen men självklart även välkomna grabbarna till Paris. Vår resa blev runt 200 mil på åtta dagar, tourgrabbarnas 350 på 21. Nu ser jag fram mot nästa resa till Frankrike i augusti för lite klättring i alpin miljö. Allez Allez!

Kessiakoff åter i prickigt

Riktigt skoj att Kessiakoff kunde återta bergatröjan! Imorgon är det två katergori 1-berg och en trea så det blir en spännande etapp också. Rolland lär också vara sugen. På onsdag är det två HC och två kat1, och något av dessa HC-berg ska jag se live. Vore sjukt kul att se Kessiakoff i prickigt då, räkna med att den svenska flaggan viftas för fullt!

3/4 avklarat och totalmålet känns realisktiskt

Kan inte låta bli att räkna lite på tiderna. Förra året var målet en klassiker på under 20h. Det bommade jag med 7minuter och 53 sekunder. Surt!

I år har jag varit snabbare på samtliga lopp. Vasan 5.45, Vättern 8.44 och nu senast Vansbro på 54.56 vilket borde bli 15h och 24 minuter om jag inte tänker fel. Har alltså 2h och 36 minuter på mig på LL, mer än tillräckligt kan tyckas. Å andra sidan vet man inte vad som händer fram till dess eller på tävlingsdagen. Jag tar inte ut något i förskott, även om målet för löpningen också är att slå förra årets tid på 2:24:25. 45 per mil skulle kännas fint.

En annan sak jag börjat snegla lite mot är tiden som krävs för att hamna på första resultatsidan för klarssikern, samtliga år, på http://www.resultatjakt.se. För några månader sedan krävdes 17.52h. Nu är det nere på 17.41. Ett bra LL och det kan gå. Känns dock inte som att det blir särskilt långvarigt. Klassikern har blivit en folksak och även motionärer som jag jagar resultat och placeringar. Det är kul, och säkert en bra för folkhälsan.

I och med att LL står på tur hoppas jag självklart på att få fortsatt stöd från Gainomax och vara en del av http://gainomax.com/sports-team/ även under denna del.

Under timmen - med marginal

08.00 åkte jag från Stockholm och trodde jag skulle ha väldigt gott om tid till Vansbro. Så blev det inte. De 30 milen tog oväntat lång tid och de sista 4km tror jag tog över en timme. Då och då kom folk springandes förbi bilkön i våtdräkt, folks om startade långt före mig och inte hade åkt i lika god tid. Vid 13.20 hade jag parkerat och begav mig mot chiputlämningen. Eftersom de infört ett system med rullande starter på 12 min per grupp ville jag vara där och starta så tidigt jag kunde. Förra året var det ganska trångt i starten. Det var det även detta år...

Kom ändå iväg ganska ok men fick inte till crawleni början, andningen satt inte och jag blev för trött. Svor lite för mig själv, simmade lite bröstsim för att lugna ner mig och fösökte igen. Nu gick det bättre. I det stora hela gick simmet bra, inte för mycket sicksack och kunde ta mig fram ganska bra. Sluttiden på 54.56 blev över förväntan för mig själv, målet var under 1h.

Några saker jag hann reflektera över i bilen påväg från Vansbro (kö ca 45min ut från Vansbro) var:

- Det är tråkigt att åka på tävlingar själv. Både Vasan och Vättern har jag lyckats lura med mig andra på. Får jobba hårdare på det till nästa års Vansbro, då ska jag även under 50 min.

- Jag använder knappt benen när jag simmar. När jag simmade om folk försökte jag sparka mindre för att inte komma åt dem men insåg att det var nästan ingen skillnad mot mitt vanliga sim. Detta är å andra sidan bra för triathlonen där jag bör spara benen så gott jag kan.

- Medaljen är riktigt tråkig. Inte ens ett årtal på den! Den gick till återvinningen direkt. Tacka vet jag dalahästen på Siljan runt. Där är det handmålat årtal (hela hästen?) och även större modell när man medverkat 10 år. Mer sånt. Vansbro kunde ju ha en lite flottargubbe eller nått.

Efter simningen återvände jag till bilen, drack en Gainomax och lite vatten samt. Då det fortfarande öste ner regn fick det intas i bilen. I min enfald tänkte jag att det skulle släppa lite på bilarna också om jag väntade någon timme medans jag gick iväg och åt, vilket det inte gjorde. Denna timmes simning blev en heldag men ganska trevligt ändå. Nu ser jag fram mot nästa veckas triathlon och sen semester.

38 timmar kvar

Nu är det inte långt kvar. Körde ett simpass igår för att känna så axeln klarar lite längre sträcka, blev 55 min utan paus och det kändes bra. Brukar i vanliga fall köra kortare set men ville prova ett sammansatt pass. Blir nog ett kortpass efter cyklingen imorgon bara för att öva lite navigering i sjön. I övrigt laddade jag med med pytt ala Billgren. Kolhydratladdning känns ju inte så relevant för Vansbro. Sen fick vi en handduk med broderat text på - Gainomax Sportsteam. Den får givetvis följa med till Vansbro.

Snabba goggles

Snabba?

Kunde inte motstå dessa badboys. Ser de inte snabba ut? Väldigt sköna iaf, blir premiärtur idag och sedan vansbro. "220 Triathlon best on test" - måste ju vara bra :)

Ett steg på vägen - Fredrikshofmedlem

Efter vår Sub9-satsning där tyvärr inte hela gruppen klarade målet började jag fundera på nästa år. Blev väldigt peppad av Peter Hampus och deras gäng som cyklade runt på 7.40! Så vad gör man? Behöver ju en grupp att träna med som inte bor i Östersund, medlemsskap i hofet måste ju vara en början. Nu ska jag kika när nästa träning är, helst med Brostugan. Sen blir det cykla av (hoppas jag)

Dammade av våtdräkten

 

Spenderade helgen på landet på Färingsö, grymt väder, tour de france, god mat och vin. Dvs väldigt skön och avslappnanade helg. Passade också på att plocka fram våtdräkten. Den låg kvar i den oranga påsen man fick förra året på vansbro men den satt fortfarande som en smäck. Fick jobba lite för att få på den men hoppade sen ner i mälaren, det var kallt. Hur många grader kan det vara nu? Betydligt varmare än vad vansbroån lär vara är jag rädd för. Fötterna var det som tänkte mest på och där måste jag nog fundera om jag ska smörja in dem med något fett. Vill ju inte få sendrag under simningen pga kyla.

Under vintern har jag försökt köra ett eller två simpass per månad för att öva på crawlen. Det som slog mig när jag simmade i sjön var hur svårt det var att navigera när man inte har en linje i botten att följa! Var helt snett några gånger, dock lite lättare när jag tog sikte på en boj så min tanke är att leta upp en rygg som verkar simma rakt på vansbro och försöka hålla mig bakom den. Detta är nog något jag borde träna lite på inför tjörn triathlon. Och det där med vågor var även det ett lite nytt inslag, och då var det ändå väldigt lungt vatten. En dålig dag i havet vill jag inte tänka på.

Tänkte försöka klämma in ett pass på eriksdalsbadet samt ett i mälaren innan söndag. Förhoppningsvis hinner jag få mina nya goggles från wiggle också innan veckan gått till sitt slut =)